Meddelande från andra sidan

Innan operationen spelar jag in ett videomeddelande i skype till dig. Jag tänker på de videofilmer du har av mig. Vi åker skidor, karusell, fiskar. Oftast syns bara mina ben fastän jag tjatar på alla att filma mig och inte bara dig. När jag tittar på bilder från när jag var liten ser jag inte mig själv på bilderna. Jag ser den urblekta solstolens mönster, fraset i mammas brunspräckliga kjol som skymtar fram. Hunden Lufsens päls mot min arm. Det känns i hela kroppen. Jag är inte intressant. Sakerna och människorna omkring mig är det som väcker mina minnen. Och vad säger man på något som kan vara det sista meddelandet? Alla operationer har en risk. Jag tror jag säger att du ska äta frukost varje dag. Att det är viktigt. Var det allt? Var det ens viktigt? Jag sa att jag älskar dig också. Men det har jag ju sagt så ofta. Nu var det ögonblicket när jag kunde fylla på med det sista. Äta frukost var det tydligen. Om det nu var allt det blev vill jag i alla fall förklara mig.

Det är viktigt att må bra, att ta hand om sin kropp så mycket man bara kan. Det startar med frukost. Nybakta frukostbröd i ugnen, croissanter som pappa bakar, thé, choklad eller kaffe, juice, ost och gurka. Ägg på alla vis. Yoghurt och flingor. Inte varje dag men alltid något. Då blir man gladare. Då kan man tänka bättre. Då blir man mindre hungrig och äter mindre skräp under dagen. Många hoppar över frukost. Elitidrottare skulle aldrig drömma om det, men folk som bantar och tycker dom är för tjocka gör det hela tiden. Det är uppenbart vem som har rätt. Om du skulle bli en sådan där person som har svårt att äta om morgonen, försök hitta något som funkar. En smoothie kanske att dricka? En frukt. Ett glas mjölk. Då orkar du lära dig om dead weight loss och importtullar eller om att böja spanska verb och hoppa höjdhopp. När du blir äldre orkar du med den sura chefen och den bittra busschaffisen kan du charma med ett godmorgon. Nu tänder vi ett ljus till frukost varje dag du och jag när det är mörkt. Snart är det vår och då lovar jag att vi flyttar ut på balkongen. Pappa får tycka att vi är knasiga.

Innan jag rullas in till operationssalen säger läkaren att jag ska tänka på något som ger mig sköna drömmar. Jag tar med mig bilden från när vi pratade på Skype igår. Pappa som låtsas bita dig i armen och pussar dig. Lilla skutt, eller lilla skutte som du säger, på nattlinnet och hur du hoppar i soffan. Jag vill också bita dig i armen. Känna din lukt. Jag vill vakna igen. Diset kommer och bär mig bort.

3 reaktion på “Meddelande från andra sidan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>