Mamma och kärleken

Många säger att kärleken är meningen med livet. En miljardindustri jobbar på att hjälpa människor att hitta varandra. På internet, i tidningen eller på singelpartyn och matlagningskurser för ensamstående.  Alla provar olika saker för att hitta det där magiska.

Jag minns varje gång jag blivit förälskad. Minns det exakta ögonblicket när det hände. På en pakethållare med hans rutiga flanellskjorta som fladdrade i farten. Regnkläderna när han hoppade på bussen. Eller färgerna på väggen och rökmaskinen, tonen på huden på halsen. Dom spelade Strömstedts ”Bilder av dig” eller vad den nu kan heta. Gräset vid eken som fallit omkull. Hans ben utsträckta och ögonen slutna. Fegis, sa han. En frusen pendeltågsstation i Älvsjö och han på andra perrongen som jag plötsligt måste vara nära. Ett trist fikaställe och känslan att om han ber mig följa med vart som helst så åker vi. Direkt. En blick under lugg och en explosion i mitt bröst. Jag minns varje sådant ögonblick.

Två gånger har jag fått leva med den stora kärleken. Det är mycket. Jag tror att många människor kanske aldrig riktigt hittar den. Den där känslan när man inte vet vems arm som är vems, när man är så nära att det nästan är samma hud. Lättheten i kroppen, att vilja stanna kvar. När alla fåniga sånger handlar om er två. Att lita helt och hållet på någon. Att vara hela sig själv. Att älska hela någon. Det ogripbara när förälskelsen blir något annat. Något större och helare. Jag önskar dig detta stora ofattbara Snorpan. När jag förlorade det trodde jag att jag aldrig skulle hitta det igen. Det onda i magen, i huvudet och hjärtat tänkte jag skulle bli kvar där för evigt. Som ett sår och ett hål som aldrig kunde fyllas. Efter ett tag lärde jag mig att vara glad och känna mig stark över det jag ändå haft. Att kunna se skillnaden på det och sådant som var mindre, girigare och fegare. Att inte nöja mig.

Sedan kom din pappa.

Och du.

En reaktion på “Mamma och kärleken

  1. Återigen så sammanfattar du i ett underbart inlägg kärnan i livet och känslan över hur kärleken påverkar oss. Lika underbart som att övermannas av den, lika ont gör det att mista den…..

    Snorpan: Våga hänge dig till kärleken. Oberoende om kärleken är till en man, en vän, ett djur eller ett barn. VÅGA !!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>