Fanhelvetesjävlaskit

Vita laget på banan = bra och behandling pågår igår, idag och imorgon

Många metastaser krympt eller försvunnit = också bra, heja mer tid

De två lungmetastaserna skiter i cellgifterna och en av dem växer explosionsartat = skitdåligt.

Tiden med en ”frisk kropp” som aldrig opererats, som kan springa snabbare än mångas, som gör att jag kan vara en mamma som vilken som helst, som gör att du kan klättra på mig hur mycket du vill, leka flygplan, hoppa på min mage och kramas är snart slut. Halva lungorna kommer gissningsvis att opereras bort. Slangar och dränage och jag vill inte ens tänka på det. Min hela fungerande kropp ska sargs och plågas och jag måste kämpa mig tillbaka från det samtidigt som jag kämpar mot allt det andra. Min hela glada kropp har hållit mig på bra humör. Jag har kramt den hårt varje morgon. Berömt den i spegeln och smickrat den i duschen. Pushat den i uppförsbackarna och fått svar tillbaka – jag är med! Jag tvingar tårarna att stanna i huvudet. Vill krama ett stort gosedjur som du gör när du somnar och din pappa hämtar den gigantiska broccolimjukisen från IKEA som jag sedan sover med hela natten. Broccoli?! Fnissar du när du kommer och väcker oss på morgonen. Ja älskling, broccoli ska visst vara bra mot cancer, på en massa sätt.

Tills operationen äger rum finns den inte. Jag är hel idag. Och kanske en vecka till.

15 reaktion på “Fanhelvetesjävlaskit

  1. Fanhelvetesjävlaskit !!!!!!!!!!!!!!!!!!! Omvägarna i livet tycks komma i en lång rad. Dessa omvägar leder upp på motorvägen ett slag och sen kommer det en omväg igen. Ta slut nu era jävla omvägar och låt er få ta den lätta och jämna motorvägen istället.

    Jag har lovat mig själv att varje gång jag ser broccoli så är det din fina lilla gumma jag kommer att tänka på.

    Kramar från Ulrika i Östersund.

  2. Det kommer att gå jättebra ska du se! Ta bort elakingarna och ha kvar de krympande snällingarna. Det kommer att gå fint. Jag är inte ett dugg orolig. Det här klarar du.

  3. Det är så lätt för mig att säga det, men jag kan tänka mig att det ändå är en fis i rymden i det grymt jobbiga som du måste igenom, men ändå: DU är alltid hel, oavsett cancer och eventuella operationer. Framför allt för Snorpan kommer du alltid att vara HELA hennes mamma. Och jag hoppas att du kan hålla dig kvar i de där tankebanorna från ditt förra inlägg, att du kan tänka bort det jobbiga när du är hemma och med vänner och familj, och få känna dig hel trots allt.
    Stor kram!

  4. Puhhh! Vilken tuff väg du tvingas gå. Tur att det finns en kärleksfull man som förse dig med mjuk jättekrambroccoli och en fnissande liten Snorpan längst den. Kram till dig, till dem och heja heja de vita och din fina kropp och dina starka lungor. Må de bli av med metastaserna. Du kommer alltid att bli hel. Du blir aldrig nån halva. En jättebroccolikram till världen bästa Snorpans mamma.

  5. Hej!
    Har följt dig ett tag – gråter när du har motvind, gläds med dig när du mår bättre.
    Tänker, om de tar bort primärtumören eller den snabbväxande farligaste, då har du chans att leva längre och finnas till för din dotter. Jag kände en man som levde enbart med 1/4 del av en lunga, en lugna alltså. Han levde i över 30 år till, arbetade t o m med nedsatt kapacitet.
    Vill ge dig hopp – kanske är det här en jättemöjlighet. Jag hoppas och önskar dig det av hela mitt hjärta. Oväntade saker sker…..
    Varma Hälsningar från en trogen bloggläsare.

    • Tack. Tyvärr är det inte en primärtumör den är borta redan – det är metastaser alltihop och problemet är det finns metastaser i hela lymfsystemet…så några 30 år handlar det tyvärr inte om med min sorts cancer (Livmoderhalscancer). Även om en del av lungorna plockas bort har jag i dagsläget ungefär 30 kubikcentimeter tumörer spritt i hela kroppen. Men naturligtvis hoppas jag hellre hoppas på omöjliga 30 år än på det skruttiga halvår prognoserna visar på…

  6. Åhhhh, förstår din ilska och frustration!!! Men visst måste de ha bedömt att detta ger dig mer tid med Snorpan, än om du inte opererar lungorna?? Att det är värt att göra en så stor operation, eftersom de andra metastaserna backar. Men jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra, att du snabbt lär dig hur mycket du kan ta i för att komma igen!! Stor kram!!

  7. Satan oxå!! Var min första tanke när jag läste rubriken men vet du vad, Snorpans finfina mamma – det var ju positiva nyheter också!! Och det negativa kan man göra ngt åt och det måste ju i sig vara positivt, eller hur? Zlatan, elm och källström jobbar järnet innuti din kropp o ger sig inte, heja vita laget!! Mer tid åt Snorpans mamma o Snorpan :) kom igen o kämpa järnet m allt vad du har! Din vältränade kropp hjälper dig o du är hel oavsett, nu när Snorpan är här! Bamse kram

  8. Åh jag vill bara att det här ska vara en sorlig film, en sån som man vill se de dagar då man själv mår dåligt & behöver gråta. Men detta är verklighet, din vardag! Jag har precis börjat läsa din blogg men är redan helt fast. Beundrar ditt mod & vill verkligen inte att detta ska ta slut. All kärlek till er <3

  9. Jag blir så arg och frustrerad för din skull, skulle så gärna vilja hjälpa till med något utan att känna er. Jag fick en idé på bussen i morse – har ni funderat på att skapa en anonym hotmail-adress dit vi läsare skulle kunna mejla jobbtips som din man kan läsa när han hinner och orkar? De flesta jobb får man ju trots allt via kontakter… du kanske har läsare i rätt bransch?
    Håller tummarna för operationen!!

  10. Här kommer massa styrkekramar till dig!!! Heja, heja dig fina medmänniska! Sänder all ljus, hopp, mod, styrka och energi jag kan ge!! Kram Maria

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>