Att tycka om sig själv

 

Jag tänkte på det idag. Att tycka om sig själv. Jag hoppas att du tycker om dig själv Snorpan. Det borde du göra. Du är fantastisk. Två starka ben, ett glatt leende och en vilja att lära dig nya saker varje dag. Alla borde tycka om sig själva mer, då vore världen en bättre plats. Ingen människa som tycker om sig själv är snål, elak eller ger igen för småsaker. Ingen människa som är nöjd med sig själv är självupptagen eller egoistisk och kalkylerar för att inte vara den som ger mest och ”förlorar”. Den vet att den är värd att älskas och vågar därför älska tillbaka. Det kanske låter förmätet på något vis, men jag har alltid gillat mig själv. Visst var tonåren jobbiga med finnar, spinkiga ben och töntiga killar. Men innerst inne visste jag att bättre tider skulle komma. Grunden hade mormor och morfar lagt. Jag visste att det inte var något fel på mig. Att jag hade rätt att vara hur jag ville. Att jag var värd något för att jag var jag. Inte för att jag gjorde eller inte gjorde vissa saker. Såg ut på ett visst sätt eller inte. Presterade.

Dansen gjorde att jag alltid kände mig nära min kropp på något viss. Kontroll och känsla för vad jag klarade. En uppskattning av vad jag kunde. Stå på tå hur länge som helst. Tre varv på piruetterna och aldrig bli trött av sit-ups. Att veta att man orkar hänga och når upp när man hoppar utan att tappa balansen. Jag hoppas du fått prova att dansa du med. Vi dansar ju en massa nu till Nassim el Fakir och annat förstås. Jag hoppas du hittar något du tycker om, som du är bra på och som ger dig styrka, självförtroende och en tillit till att du klarar allt vad du vill. En flykt om det behövs. En värld som är din egen.

Nu när min stackars kropp attackeras av onda cancerceller gäller det att hitta ett sätt att gilla den trasiga kropp jag snart kommer att ha. Märker efter dagens omgång cellgifter att jag blir trött av att springa ikapp med dig från förskolan. Det har jag inte blivit någon gång förut. Jag tänker att jag måste skaka av mig den här förkylningen så jag kan gå till gymet på fredag och bygga upp mig igen. Eller åtminstone spela lite dansspel med wii.

Det här med detox och rätt kost är inget för mig. Eller vad ska man detoxa från när man inte äter några halvfabrikat, aldrig druckit läsk, rökt, druckit, inte äter mjölmat, mycket socker eller kött? Jag har ätit rätt hela mitt liv. Jag har inget att avgifta mig från. Min cancer fortsatte att växa trots det. Därför är jag själaglad över cellgifterna nu. Det är inte läskigt eller tungt att gå dit. Det känns som fest. Något som handgripligen hjälper mig att leva. Fler dagar med dig mitt lilla hjärta. Och med pappa. Och med mormor och morfar. Och med vännerna. Det är veckorna utan behandling som är tunga och ger mig ångest.

5 reaktion på “Att tycka om sig själv

  1. Precis som dig känner min mamma som också har cancer, att det är så jobbigt mellan behandlingarna, att FÅ cellgiftet är inte jobbigt, det är ju det man vill ha i denna situation, ett gift mot de onda cancercellerna, något som ger cancern en rejäl smocka!!!! Men tiden MELLAN behandlingarna är hemskt jobbig…. man vill inte att cancer ska få ”härja på” i kroppen, vill ju att den ska få sig otaliga omgångar med cellgift så den krymper och skrumpnar ihop!!!! Detta med maten och hit och dit är precis som du skriver redan något du gjort och gör så bra. Cancern slår ju tyvärr mot dem som ”levt rätt” och tagit hand om sin kropp också. Du har en stark kropp tack vare att du levt sunt och tränat, det ger bra förutsättningar för cellgiftet att ta och verka bra tror jag. Tänk på att då du känner dig trött av cellgifterna så är det för att de verkar på ett förhoppningsvis mycket effektivt sätt, varenda cancercell får sig en rejäl omgång!!!!! Sänder dig massa styrkekramar! Maria

    • Ja, precis så…andra tror att cellgifter är jobbigt. Men det är väntan på dem som är outhärdlig. Sänder styrkekramar till din mamma.

  2. Du skriver så himla fint och målande! Jag tror det är viktigt att tycka om sig själv, för om man själv inte gör det – hur ska då någon annan kunna göra det?
    Kram på dig och tack för att jag får kika in i din jättefina blogg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>