Livsbejakelse

Å ena sidan förbereder jag mig för att dö. Å andra sidan kämpar jag för att leva. Man bör förstås inte låta det första ta över, för även om läkarna sagt att dom inget kan göra är hoppet aldrig ute. Oväntade sjukdomsförlopp förekommer.

Å ena sidan vara realist, å andra sidan hoppas.

Alla födelsedagspresenter och julklappar jag köper till dig nu, jag försöker tänka att om jag istället skulle bli frisk kan jag slå mig till ro första advent varje år när alla andra stressar och bara dricka glögg dagarna i ända. Inte bara tänka på det som saker inför min död. Läser om en medieprofil som cyklat ut över en klippa. Pang. Död. Inget förberett för någon. Saker han velat säga och göra aldrig gjorda. Vem som helst kan dö imorgon det vet ingen något om. Jag har åtminstone gjort vad jag kunnat.

Min kurator säger att jag gör saker som visar på min kamp också. Att jag inte bara förbereder min död. Jag har undersökt varje typ av behandlingsform och de olika för och nackdelarna med olika typer av cellgifter. Begärt second opinion från andra länder. Letat efter kliniska studier och nya experimentella mediciner mot min cancerform. Jag har uttömt alla världens vetenskapliga källor till information om min cancerform. Och jag försöker nu att genomföra den behandling som har bäst resultat. Rustar min kropp det mesta jag kan för att den ska klara av att genomföra den. Tränar för att bygga upp det som gifterna raserar. Äter rätt. Jobbar som om det jag gjorde skulle hinna bli klart. Undersöker alla typer av alternativa behandlingar och deras resultat. Men resultaten är nedslående.

För de alternativa behandlingarna finns det lika många motbevis mot deras effekt som det finns bevis för att de fungerar. För varje tillfrisknad björkaskedrickande och basisk kost-förtärande cancerpatient man kan hitta dyker någon som gjort samma sak men som dött upp. Det finns inga bevis för att det fungerar. Och om det skulle fungera, ja nog skulle den hårt ansträngde svenska sjukvården vilja dela ut dessa läkemedel istället för de cellgiftsdoser à 60 000 kronor eller mer som ges till 1000-tals patienter varje vecka? Men ingen av de systematiska undersökningar som gjorts, där man studerar många patienter och har en kontrollgrupp som får en annan behandling – visar några effekter. Visst ska man undvika vissa saker, socker, rökning, frukt och antioxidanter i för hög dos, dvs sådant som göder tumörer (återigen enligt 100-tals systematiska studier) men i övrigt är det ingen som vet något på riktigt. Besvärjelser, positivt tänkande och visualiseringar, det är det enda jag gör. Dö cancerjävel dö tänker jag för varje löpsteg. Jag knyter ihop nävarna på träningscykeln lutar mig fram och gormar kom igen vita blodkropparna öka! Jag sätter upp mål. 1 september. Pappas födelsedag. Advent. Jul. Din namnsdag. Vår bröllopsdag. Påsk. Vårdagjämningen. Mormors och morfars födelsedagar, din födelsedag, Midsommar, ända upp till din student och ditt körkort för folk säger till mig att sjuka och döende kan hålla sig vid liv bara för att kunna vara med vid en speciell dag. Min speciella dag är din studentdag men jag måste nog ha en massa småmål på vägen tänker jag. Nära varandra så jag ska kunna hålla ut mellan dom. Jag ger inte upp.

Men det finns inga enkla lösningar. Människor vill gärna ha sådana. Men cancer har inga. Och ingenting är så starkt i kampen mot cancern som cellgifter. Resten är en fis i rymden. Tyvärr. För det vore så mycket enklare om jag kunde fixa det här med att äta så nyttigt som jag redan gjort hela livet.

6 reaktion på “Livsbejakelse

  1. Blir så imponerad av dig och oavsett vad läkarna säger så kan det precis som du skriver hända saker som läkare och vetenskap inte kan förklara och inte vi själva på förhand kan förutspå, din kropp kämpar, du kämpar, du tränar, du lever! Du är så otroligt levande och du har berört och berör så många av oss!! Precis som du skriver vet ingen av oss hur morgondagen ser ut, vem vet vad som händer. Det vi vet är nuet, det är det enda vi alla vet, det enda vi alla vet att vi har. Kram Maria

  2. Vet inte allsom det har någon effekt och är säkert inte alls vetenskapligt bevisat men i boken Anti-cancer beskrivs fall där människor fått leva så mycket längre än vad läkarna sagt att de trott, några som bara ”skulle kunna leva” några månader levde istället många år, det ger hopp och kraft och tro på att vi inte vet allt… Men precis som den boken beskriver måste det vara i kombination med cellgifter och ofta operationer men att det kan gå att få leva mycket längre än någon kunde tro från
    början men det är såklart olika från fall till fall! Man vill ju så gärna tro och hoppas!! Du är klok du och din gåva till Snorpan finaste fina! Kram igen

  3. Du gör allt rätt och dessutom på ditt eget underbara sätt. Inte lätt att ta farväl och göra allt för att kärleken till ens barn ska leva kvar efter ens död samtidigt som man kämpar och springer för livet imorgon och lever och njuter av nuet. Du gör det.
    Det finns så mycket positiv energi och kärlek i dig och kring dig. Du vet att du har valt den behandling som kan hjälpa dig och gör allt för att den ska lyckas.
    Jag tänker på dig och blåser styrka i din kamp och även om det bara är en liten fis i rymden vet jag att vi är många som fisar för dig.
    Önskar dig en bra dag mitt i stormen.

  4. Hej din blogg är fantastisk och vilken styrka du har. Fortsätt kämpa. Har du varit i kontakt med Zarah Öberg , om inte så tycker jag att du ska kolla lite på hennes sidor. Varma kramar

  5. Om jag skulle få veta att jag inte hade lång tid kvar skulle jag vilja orka förvalta den tiden så väl som du gör. Jag skulle vilja orka skriva kloka och kärleksfulla ord till mina barn, jag skulle vilja orka köpa födelsedagspresenter till dem och skriva kort (som kanske bär spår av tårar men som ändå försöker visa glädje), jag skulle vilja orka berätta för min man att han är den bäste och den ende. Jag förstår att du orkar kämpa som du gör. Du har så mycket att kämpa för! Jag står här på sidan om och hejar på.

    För övrigt vill jag säga att samma dag som jag gjorde ett inlägg om din blogg på min blogg (http://fridafilur.blogspot.se/2012/08/taxilandet.html) fick jag kallelse till cellprov. Jodå, jag ska gå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>