Semesterfirarna

Vi åker tidigt från stan. Musiken högt på radion och känslan av fredag i kroppen fastän det är onsdag. Regnkläder, mackor, bananer, videokamera, badkläder och solkräm. Precis som vilka semesterfirare som helst. Men hela tiden finns ”det där andra”. I bagaget ligger också värktabletterna, nödnumret till onkologakuten om benmärgsdepressionen skulle slå till redan nu och kanske några extra videokassetter och kamerabatterier. För vi tar inte bara bilder lite hipp som happ för att det är roligt. Vi dokumenterar allt vi gör i ett panikslaget försök att bevara så många bilder av dig och mig tillsammans som vi bara kan. Om du skulle vilja se hur vi lekte tillsammans. Om du skulle vilja se hur jag såg ut när du kramar mig. Om om om…

Våra underbara fina rara vänner har bjudit oss på en Komlårdentripp. Vi vänder på varje krona vi har och väger för och emot. Varje utsvävning nu betyder ett hål i ekonomin sedan. Sedan när bara pappa finns kvar för att se till att alla räkningar betalas. Pappa som idag inte har ett heltidsjobb. Så mina vänner, kollegor och vänners föräldrar har samlat ihop till vår semester. Vi vet inte hur vi ska säga tack, men hoppas att våra skratt under dessa magiska dagar räcker en bit på vägen. Pappa trycker plattan i mattan och vi är framme precis när parken öppnar. Vi tar den branta backen upp mot safarin och du studsar av lycka när du ser vart vi är på väg – en linbana! Lejonen sover utsträckta på rygg och Bråvikens blågråa vatten där borta fyller horisonten. Du hittar björnar som vi inte sett och jag tänker inte på något annat.

Efteråt promenerar vi genom apkvarteret och du ser schimpansmammorna bära sina små små apbebisar på ryggen. Mamma bära ryggen! Utropar du uppmanande och jag traskar genom savannen och mot lunchen med min lilla apa på ryggen. Min aptit har kommit tillbaka efter den första behandlingsveckan. Jag kan äta igen. Pannkakor, västerbottenpaj, salladsbuffé, pasta och bröd frossar vi i i en salig blandning. Det regnar lite när vi går ut och du är så lycklig över att få fälla upp ditt Alfonsparaply. Vi går mot delfinshowen och hoppas du ska kunna hålla dig vaken. Jag tittar på andra familjer med större barn. Tittar på dem och tittar på min sorg. Vi kommer inte att gå här när du är en sur tonåring som bara vill gå i butikerna och kolla snäckhalsband. Vi kommer inte att gå här som dom där, två 7-åringar med små små flätor i hela håret. Jag avundas dem. Alla. Jag tittar på en pappa i rullstol och önskar vi kunde byta.

Inne hos delfinerna är det lättare. Det går inte att tänka på något annat. Vidrig Marcoolio-musik i högtalarna. Vatten med färgat strålkastarljus. Människor som klappar i takt och smöriga deflinskötarsnubbar. Det är kitschigt och underbart uppslukande och jag sjunger högljutt med i Värsta schlagern med tårar i ögonen. För att jag får vara med. Vi blir blöta av hoppande delfiner och du tittar storögt på när de får mat precis framför oss. Jag tänker att alla andra fiskar vi tittar på framöver kommer verka ganska taffliga i jämförelse med det här. Kom igen nu Gäddan – hoppa! … Jag tittar på delfinskötarkillarna och tänker att dom verkar vara ett par. Och att dom väl ändå har världens mest harmoniska och sköna jobb. Tre gånger om dagen delar dom ut fisk till andra större fiskar som pussas, hoppar och puttar runt dem i vattnet. Det sprakar av färger och ljus. Det smittar och jag suger upp all glädje jag kan.

En reaktion på “Semesterfirarna

  1. Blir så berörd av hur du skriver, och av din livssituation. Jag beundrar det du gör för din dotter, beundrar att du orkar skriva så fint och äkta, beundrar att du dokumenterar det mesta av det ni gör. Allt för att din dotter ska ha så mycket kvar av dig och er som möjligt.
    Du får mig att se annorlunda på livet, att uppskatta det jag har och inte ta allt för givet.
    Stor kram,
    Jennie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>