Behandlingsdag 1

Idag har cancerfan fått sig en omgång cisplatin och topotecan. Ät skit och dö tumörjävlar. Min kurator säger att visserligen ses inte min behandling som kurativ (att man kan bli firsk av den) men hon som andra har på sjukhuset sett oväntade sjukdomsförlopp och ändrade diagnoser. Det är ett hopp att hålla i. Att det inte blir som läkarna tror. Det snarare än kristaller, dieter eller mantran. Imorgon får den nästa snyting. Fina fina vänner och min mamma satt med mig alla timmarna och delade allt det svåra.

Jag har börjat sticka en tröja till dig Snorpan, en tröja tills du är sådär en 6-7år. Det blir en kofta för koftor är alltid bättre än tröjor man måste dra över huvudet. Det vet du redan för kofta är ett av dina favoritord som du säger med stor stolthet just nu. Jag tänker att den kan bli som en kram till dig från mig i framtiden. En kram av värme, omtanke och tid från din mamma. Vi kan gå och välja knappar till den tillsammans sedan. Det var alltid den bästa biten tyckte jag. Att gå till sybehörsaffären (heter det så fortfarande??) och välja knappar som såg ut som små äpplen, elefanter eller var silvriga. Eller så så fick man leta i mormors enorma knappburk efter flera likadana i den stora skattkistan. Vår familjs knappskatt ryms än så länge i en liten kaviarburk.

4 reaktion på “Behandlingsdag 1

  1. Hej, har själv haft livmoderhalscancer, inne på fjärde året som cancerfri (hoppas jag) MR imorgon och du den där jävla sprutan i låret fick mig att må skit första gången, så jag fick veta att det finns en annan spruta man kan få med ett annat ämne och det funkar jättebra! så nästa MR säg att du inte tål sprutan, inte så mycket i det stora hela men att få må bra istället för dåligt en dag är ju inte fel :-)
    Kramar till dig!!!

    • Jag behöver inte göra fler MR (blir bara PET nu på slutet) men det är helt galet att dom inte informerar om att det finns två olika medel att få. Var precis som du kanonsjuk de första gångerna tills någon sjuksköterska reagerade och bara gav mig det andra…dom kunde kolla sina rutiner bättre tycker man.

  2. Jag ”ärvde” min mammas nya dunjacka när hon dog och jag tänker faktiskt ofta när jag har den på mig att det är som att omfamnas av mammasjälen. Såklart ännu bättre med en mammagjord kofta! Tycker att du gör så många fina saker till din lilla och hoppas att hon får ha dig kvar länge till.

    • Åh vad glad jag blir att du berättar det! Det ger mig hopp och tröst om att Snorpan ska kunna känna att jag är där lite grand hos henne – fastän jag inte är det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>