Film

Taxi mot sjukhuset. Fredagkväll men allt är i svartvitt. Den somaliska taxichauffören lyder radiopratarens uppmaning att höja volymen på nästa låt. Det är Frans med Zlatanlåten. Radiomannen hoppas att det hjälper i matchen mot Portugal. Som en film av Roy Andersson där rullstolen skramlar i taxin. Ögonblicksbilder. I min väska har jag din docka som du tyckte jag skulle ta med mig. Bebisen heter den. Innan jag åker vill du ge mig en present fastän taxin väntar och de vuxna trampar. Det blir en cirkel ritad på en rosa post it lapp som jag ömt lägger i fickan. Morfars svala händer runt mina. Jag säger att dom måste vara starka. Att jag inte tror att jag dör nu. Av den här infektionen. Men i alla fall.

116 reaktion på “Film

  1. Jag trodde knappt det var sant när jag kom in på din blogg och det var ett nytt fint inlägg skrivet av dig.
    Men så slog det mig… Du är så förbannat stark ! Fint med sällskap till sjukan. Kram till dig, snorpan, pappa och morfar.

  2. Snorpans mamma. Om du visste hur mycket jag tänker på dig, på alla dina ord som jag får förmånen att läsa. Hur mycket jag funderar på hur du lyckats ge Snorpan så mycket på så kort tid. Hur jag inte alls lyckats förmedla samma visdom till mina barn fast jag hittills haft nästan 10 år på mig. Du hjälper mig med detta och jag är oändligt tacksam. Du känner inte mig men du har påverkat mig djupt. Jag ville bara att du skulle veta. All värme och kärlek till dig.

  3. Sänder dig en tanke ikväll och hoppas dom får bukt på infektionen så du snart får komma hem. Du är underbar vet du det. Jag har nog aldrig ”träffat” en modigare människa än dig. Håller din hand i tanken inatt. Vi är en hel drös här inne som tänker på dig och skickar massa kraft, ork, och kärlek. Kunde jag skulle jag rulla ut en röd matta och strö blommor i din väg hela vägen upp till avdelningen, blommor, de mjukaste kuddarna och täcken som håller dig varm. Du är en drottning Snorpans Mamma!!!! Kramar

  4. Tänker på Dig, Snorpan, Snorpans pappa och alla Dina nära och kära. Varma kramar och all styrka i världen till er.

  5. Jo, men jag sitter här på fredagskvällen och gråter. Av lättnad. Av förtvivlan. Jag har tittat in så många, många gånger på sistone. Tystnaden här. Oron som skavt. Min man fyller år idag, men jag smet iväg en stund för att kolla här. Det är så märkligt, och samtidigt så oerhört, att du, fast att jag bara känner dig här, blivit en del av mitt liv. Som en kär gammal vän. Eller nåt. En stor, stor kram och all tänkbar styrka och energi sänder jag över i tanken till dig!

  6. Låter lampan i kökets fönster lysa för dig ikväll och i natt….för att du snart ska komma hem till ” torpet” igen!
    Många tankar till dig och de dina denna kväll.

  7. Låter också lampan i köksfönstret vara tänd för dig i natt – så vägen hem är upplyst!

    Skickar all kraft, energi och positiva tankar din väg ikväll precis som så många gånger förr. Ikväll blir det fotboll och ett glas vin. Imorgon följer du med mig ut på morgonjogg men ett halvmaraton i sikte i mars.

    Varma kramar till dig Snorpans fantastiska mamma!

  8. Skickar styrka, kraft och kärlek till dig och din familj. Ni är ofta, ofta i mina tankar. På söndag joggar vi runt Wimbledon Common i London igen och hör höstlöven under fötterna. ❤️

  9. Åh…
    Lättnad. Jag har tänkt så mycket på er. Trodde liksom många andra… Du har inte skrivit på länge. Du är i mina tankar oftare än jag vet. Märkte det nu när jag såg att du äntligen hade skrivit igen. Att jag saknade dina inlägg på riktigt. Det känns som att jag känner dig, på något konstigt sätt.

    Blandat med förtvivlan. Önskade att du mådde bra. Hoppas verkligen att infektionen försvinner snart. För din skull, för Snorpans skull och för alla runt omkring er. (Och lite egoistiskt för att du ska kunna skriva fler inlägg).

    Du hjälper mig. Sitter med en religionsuppsats som ska skickas in om tre timmar. Med dig i tankarna går det lättare. Får någon slags energi. Svårt att förklara.

    Önskar av hela mitt hjärta att allt går bra <3 tack för att du finns.
    /jag från Mölndal (18 år och sökare)

  10. Det var alldeles mörkt när jag gav mig ut, fast klockan bara var fem på eftermiddagen. Jag skulle springa ett slinga i skogen som jag trodde skulle ta ungefär en timma, det tog 90 min. Jag sprang över stock och sten. Blev genomblöt och skitig. Lampan som lyste upp bara det jag hade framför mig. Den där hisnande känslan att springa i mörker, även om det går långsamt så känns det som att jag rusar fram. Jag kom hem och fast jag hade varit ute så länge så kände jag mig stark. Stark och uthållig och lycklig. Jag skickar de känslorna till dig, tillsammans med känslan av att galoppera fram över stock och sten i svarta skogen. /Anna

  11. Har läst dina fantastiska inlägg sedan i somras. Trillade in här under en långsam dag på jobbet, jag sträckläste alla skrivna inlägg i ett och blev tvungen att gå ut och samla mig, klarade inte av att hålla tårarna tillbaka. Du är så otroligt inspirerande och så så stark! Jag är 20 år gammal och har helt klart hittat en otrolig förebild, för resten av mitt liv – Snorpans mamma.

    Jag tänker ofta på er, hela Snorpans familj och önskar er det bästa möjliga. Som många andra tittar jag in här ofta och blev idag otroligt glad att få höra från dig!

    Du kommer klara infektionen galant, såklart, vad annars med din otroliga inställning och alla stöttande runt om dig?

    Ps. Ska snart på skidresa, du ska få följa med och åka fort fort utför! Om du hellre sitter i solen i snön, kanske vid backens grillplats, så åker jag för dig med.

  12. Du finaste. Låt antibiotikan göra så du får snabbat åka hem till Snorpan o Snorpans pappa.

    Jag omfamnar dig på distans o tänker på dig. Love you!!!

  13. Jag blev så glad när jag såg att du uppdaterat. Du är så stark. En kämpe. Fy för infektion, men jag håller tummar och tår för dig!
    Kramar till dig och din familj!

  14. Du är min svartvita film.. Min födelsedag flimmrar förbi, Annie som också följer din blogg firar sin mans födelsedag.. Några tar ännu med dig på motionsrundor men jag har slutat jogga.. Min fönsterlampa får lysa i natt, som Ida-Marias också gör.

    Jag vet ingenting om du är stark eller ej, du har ju inte valt din kamp. Jag vet ingenting om hur fantastisk du är, jag tror du är rätt vanlig i en extraordinär situation.

    Jag vet att du berör mig djupt och att du tillhör drm som dunkar ut och in i mitt hjärta.. De jag älskar, de jag saknar, ni som berör..

    Jag bär dig i den mån det kan hjälpa dig och så som jag klarar..

    Inger

    • Och Jennys lampa lyser (sorry, missade det)… Kanske vi alla här ska tända en lampa för dig, en lampa som lyser i den mörka, mjuka novembernatten..

  15. Åh där är du ju! Må cirkeln och bebisen (och universums alla goda krafter) vara med dig och ge dig och din kropp den styrka den behöver för att övervinna de onda bacillerna. Du är så fin och dina ord har gjort skillnad i mitt liv. På riktigt. Ber också för snorpan och hennes morfar och pappa. Dig ber jag för varje kväll.

  16. Ånej, inte skall väl en bacill hindra dig från att fortsätta vara med din Snorpan! Du fantastiska kämpe, visst skall väl alla våra tankar och önskningar för dig göra så att att du återigen kan komma hem tillsammans med Snorpans docka! Många många styrkekramar sänder jag dig från de 300 mil från Sverige där jag följer din kamp.

  17. Ännu ett livstecken från Dig :) lättnad.
    Tänker på Dig varje dag, det är vi många som gör, tänker och
    ber för Dig.
    Varm kram

  18. Tänker på er. Och imponeras av att du skriver igen, att du skickar med Snorpan ytterligare ett fint minne och påminner henne om att allt hon gör betyder mycket för dig. Och att din pappa får en tacksam kommentar. Stark, klok och generös.

  19. Finaste Snorpans mamma!
    Du är med mig i mina tankar hela tiden. Blev så lättat när jag såg att du skrivit ett inlägg, trots att glädjen jag kände grumlades starkt av vad du skrev. Du starka fina människa som med dina ord gjort så stort intryck på så många, du kommer att klara detta hinder också så att du och Snorpan får ha varandra ännu en tid.

    I kväll tar jag med dig ut i grårusket i Håverud i Dalsland. Här är ljusfestival i kväll och det är eldar utplacerade runt hela sjön som lyser upp kvällen på ett magiskt sätt som värmer i själen och i kroppen.

    Styrkekramar i mängd till dig och de dina
    Lotta

  20. Tack för att du skriver. Tänker på dig så ofta och tog med dig på långpromenad med glad labrador idag. Och till bacillen: schas, ge dig på någon annan istället – lämna snorpans mamma ifred!!

  21. Du är stark, envis och ihärdig. Fina och bra egenskaper. I detta. I livet. Vi tänker mycket på Snorpan & Co. Vi gråter. Vi blir starkare. Vi delar med oss av styrkan när ni behöver den!

  22. Skickar västafrikas ljusaste och varmaste solstrålar – wrap them around you – se ljuset och känn värmen! Och vet att du aldrig någonsin är ensam på den här resan.

  23. En sträng ner mot hjärteroten fladdrar till inombords. Ett tecken på att du fortfarande kämpar den icke självvalda kampen om livet. Ett litet leende för att en cirkel på en post-it lapp kan vara en skattkarta som visar vägen hem, Du är redan hemma.

  24. Åh var starka, allihop! Snorpans mamma och alla fina i din närhet. Ni kämpar så tappert och verkar klara rond efter rond. Heja heja, jag hoppas på ett mirakel för er!

  25. Vi bär dig, hela vägen. Känn våra starka och många varma händer. Vi är med dig hela tiden. Du och snorpan finns i mina tankar…
    Jag snusar min son på huvudet där han ligger och sover bredvid mig och just nu finns det inte något i hela världen jag önskar mer än att du skulle få göra detsamma med din älskade Snorpa. Alla mina jobbiga stunder denna dag blir så extremt larviga när jag återigen berörs av ditt öde, ditt mod, din styrka och ditt kämpande. Önskar det fanns mer att göra för dig och snorpan. Allt jag kan göra är att hoppas och tro. Och det sista som överger människan är hoppet. Gud så jag hoppas….

  26. I dag har du simmat i Andaman sjön. Åskan gick under kvällen, långt ut bland öarna utanför kusten. Vi såg ljuset från blixtarna lysa upp i horisonten. Om du blundar tror jag du känner vinden som fläktar i den varma natten. Jag hoppas den kan ta bort lite av ditt onda.

  27. Jag blir så glad över varje nytt inlägg. Tack för att du delar med dig av iakttagelser, reflektioner och ögonblick. Starka, modiga och kloka människa! Sköt om dig.

  28. Alla ni fina som skriver här på Snorpans mammas sida. Jag blir så glad av att se hur mycket värme och kärlek kommentarerna förmedlar. Jag tror på att den fina stämningen här hjälper Snorpans mamma att bli bättre…. Åtminstone kanske gör det lite lättare det här svåra. Fina Snorpans mamma…. Jag tänker på dig, vilken särskild människa du verkar vara. ❤️

  29. Du skriver så fint om det svåraste. Jag hoppas och önskar dig många många fler dagar med din lilla Snorpan.
    Varma kramar från Växjö

  30. Jag ska springa för dig imorgon i 32 gradigt vatten. Kanske kan det bära dig en kort stund och många kramar till dig som är så tapper!

  31. <3 du är bäst! styrka och kraft till dom allra närmast dig. och kram till snorpan, så fint för henne att du skrivit ner vad hon gör för dig. vi är många som bär dig, som tänder ljus och adventstjärnor, som springer och simmar för dig. och många som bär din klokskap, värme och kärlek vidare med oss. hoppas du fick säga godmorgon till din snorpan idag!

  32. Hoppas så innerligt mycket att du vaknar hemma hos din lilla Fina familj igen, både du och dockan.
    Och inte minst att infektionen åkt på en riktig däng!
    I tanken kramar jag dig och de dina flera gånger om dagen.
    Hjärta!

  33. Hej Snorpans Mamma,
    TB’ s storasyster här. Jag är så oerhört ledsen att det måste sluta på detta sätt. Livet är allt annat än rättvist. Som så många andra är jag förstummad av alla dina vackra ord, din energi, din kämparglöd och vilja. Du inspirerade mig att leta reda på mina gamla journaler: cancer colli uteri stad 1b. För snart 30 år sedan.

    Jag har haft cancer, jag har suttit vid mina föräldrars dödsbädd när cancern tog även dom. Det svåraste för dom var att släppa taget. För vi som älskade höll så hårt i dom.
    Här är många som håller dig kvar, som ber, stöttar och hoppas du Ska orka kämpa ett tag till. Givetvis gör även jag det. Men tänk om du kunde ge oss ett tecken när du vill att Vi ska släppa taget. Du behöver inte säga något. Det räcker med några små prickar, så här …….

    Under tiden sjunger jag så som jag sjöng för Berit och Stefan och som jag hoppas att någon sjunger för mig när min tid är kommen.

    Buzzard call you back to the wild land
    Heron fly you home
    Journey to the soul of your own land
    Where the mothers wait
    for your return
    Heron fly you home

    (carolyn hillyer , Uk )

    • Precis så är det….. satt vid min mor när hon gick bort i cancer och viskade i hennes öra….. släpp taget om skit en det är ok att du lämnar…vi älskar dig.. hon sa tack och somnade in… vi måste våga släppa de vi älskar mest. Inget liv är värt något när det bara är plågor…

  34. Min kropp tar gärna över lite av din smärta. I utbyte ger jag dej en kväll med musik och japansk mat, dämpat ljus och glada samtal.

    kram

  35. Vaknat alldeles för tidigt…. trillar nästan ur min dubbelsäng.. mina två tjejer snusar fortfarande och vi har som vanligt lyckats hamna uppe i ett hörn av sängen med mig nästan hängades utanför… även kissen snusar vid min sida.. lyssnar på deras andning och låter mörkret omfamna oss.. mörkret är värmande… tror att tiden står lite stilla… bara barn och katt drömmar… tänker på dig, Snorpans mamma… du är med under vårt täcke.. varm och drömmande….
    I gryningens timma är allt möjligt.
    Det börjar röras brevid mig.. både tid, katt och barn.. snart ersätts den söta lukten av sovande barn med starkt nybryggt kaffe..
    Men inte riktigt än…

  36. Jag har varit benhård tidigare, inte en enda adventsstjärna upp innan första advent! Men i år gör vi annorlunda för annorlunda är ibland alldeles rätt, ikväll tänder vi tidiga stjärnor vi med. Hoppas att stjärnorna i fönstren och på himlen ska leda dig hem till din Snorpan.

  37. Sänder bara en massa kärlek…..för jag saknar ord. Svårt att ta in vad du och din fina familj genomgår…ändå kommer du så nära i dina texter…å jag vet att kärleken står tät runt lilla Snorpan, jag vet att du vet det oxå.
    Ändå skriker hela kroppen att jag skulle så väldigt mycket för att ni ska få ha varann länge till!
    Varm kram finaste du

  38. Ser bilden på Snorpan här ovan och önskar att det snart kommer snö.
    Jag minns hur ni längtade förra gången.
    Önskar er tid också, tid att vara tillsammans. Kram!

  39. Vet att jag tänker på dig, varje dag. Önskar mig mer tid åt er. Hoppas att du fått komma hem. Du är inte ensam, fina vän!

  40. Det känns som om det hänger ovanligt många tidiga adventsstjärnor i fönstren i husen i mitt kvarter. Varje gång jag ser dem så tänker jag på dig och din familj. Jag hoppas att ni får fortsätta samla fina minnen ännu en tid.

    Kram

  41. Alla vackra ord. De blir så sköra när livet är svårt. Jag hoppas innerligt att du är omfamnad av kärlek. Att du känner dig trygg. Du är värd all lycka som finns.
    Om jag kunde skulle jag komma och blåsa bort det onda som bor i dig så att allt det vackra som är du får det utrymme det förtjänar.
    Kram
    L

  42. Sitter och väntar på min pizza på Malmös bästa ställe och Wonderchild spelas på radion. Tänker på när jag mimade till den som liten. Kände tacksamhet. Kom att tänka på dig. Alla varma känslor jag känner nu vill jag att du ska känna, att du tidigare känt dem miljoner gånger och att du får känna dem tusen gånger till. Jag önskar er kärlek. All kärlek. Tänker på er.

  43. Saknar dina ord och är faktiskt orolig hur det går trots att jag aldrig träffat er i verkliga livet. Jag önskar så att ni kommer få en fin advent och jultid tillsammans❤️

  44. Befinner mig på Boa Vista, Kap Verde. Ikväll finns du med under solnedgången, när vågorna slår in mot den varma strandkanten. En öl i den ljumma vinden.

  45. Lördagkväll och som vanligt har du stulit åtminstonde en tanke varje dag. Tänker på dig omfamnad av kärlek. Inget ont, bara värme och lugn. Tända ljus, Snorpan och dina älskade runt dig. ❤❤

  46. Kommer äntligen in på din blogg. Från jobbet går det, inte hemifrån. Får en klump i magen. Det var länge sen du skrev. Vad jag önskar att du skulle få må bra. Att du fick vara frisk.

    Fina ni <3

  47. Tårar rinner när jag kommer in och ser att det är längesen som du skrev sist. Jag hoppas att du ligger hemma i sängen och stryker den sovande Snorpan över håret där bredvid dig.
    Mina tankar går till dig och din familj var dag

  48. Jag undrar om Snorpan springer omkring och bestämmer var stjärnorna ska hänga..kokar tomatsås till dig och ömt klappar din kind.

    Inger med värme.

  49. Jag tänker på dig varje dag. Jag hoppas du fått komma hem och att du känner dig trygg. Du är omsluten av kärlek från oss alla. Vi tänker på dig, vi bär dig i våra hjärtan och vi saknar dig. Du har förändrat så mycket i mitt liv. Jag hänger inte upp mig på småsaker i samma utsträckning längre, jag inser att det viktiga i livet är att värna familjen och alla de små viktiga stunderna av lycka. Och så gick jag till gynekologen härom veckan och undersökte mig. Tack vare dig. Du har gjort så mycket skillnad här i världen. Tack! Kram och kärlek till dig och din familj

    • Håller också med. Så himla mitt i prick. Tack Snorpans mamma, för att du är så klok. Hoppas så att du mår bättre idag. Kram och massa kärlek

    • Jag håller också med Anna. Du finns med och jag tänker på dig och din familj. Hoppas ni har det så bra det går. Och jagkommer ihåg hur det känns att leva. Att njuta av vatje ögonblick och varje ande- tag.

      Igår gick jag ut och sprang en runda. I mörkret. Jag springer nästan aldrig och framför allt inte i mörkret. Men nu tänkte jag att det kommer komma en dag när jag ångrar alla dagar jag inte sprang. Så därför sprang jag, för jag kan. Och det var underbart i mörkret, kyligt men inte kallt, mörkt men i te becksvart. Jag såg min andedräkt bilda små rökpuffar, som signaler upp i rymden.puffar fyllda av ro och frid. Jag hoppas dom hittR hela vägen fram till dig.

  50. fina människa, första snön faller här idag, jag tänker på dig med massa värme o hoppas att du är omgiven av ljus och kärlek. stor kram

  51. Du kommer aldri til å forsvinne. Jeg tror du vet det, men jeg vil si det igen. Bli så lenge du har lyst, slipp taket når du kjenner at det er nok.

    Tenker på deg. Varmt.

  52. Decembers andra ljus idag. Min tanke går till dig och din familj idag. Jag tänker på dig, på din Snorpa, på din älskade man och dina föräldrar. Hoppas ljusets värme omsluter er alla i allt det jobbiga nu går igenom just nu. Anna

  53. Undrar så hur det är med dig och din lilla familj! Hoppas ni har det så bra ni bara kan och haft en mysig 2 advent… Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>