Hanna Fahl <3

Det här är ett kärleksmail. TIll skillnad från de så omtalade hatmailen. De som journalister, författare, programledare, politiker och andra som försöker göra skillnad får. Av rasister, nazister, kvinnohatare, fegisar och andra surkart. När du blivit stor Snorpan har det säkert skrivits avhandlingar om fenomenet. I år har det rasat en debatt i tidningar och på internet. Du kan säkert söka och hitta mycket obehagligt. Själv såg jag en dokumentär på TV som gav mig illamående i en vecka. Så därför ville jag ta mig tid att göra det här.

När jag var tolv-tretton år fanns ett pojkband som var bäst av allt. Tyckte jag och mina tjejkompisar. Vi stod utanför Hotell Sheraton och fångade apelsinskal från fönstren, pratade med gitarrister, vakter och varandra. Skrek och sjöng och skrattade. Jag tog nattbussen till stan för att köpa oss biljetter. Kassan öppnade 10.00. Jag hade så mycket fjärilar i magen att hela bussen skakade när jag åkte till skolan för att dela ut mitt byte till dom andra. Första parkett! Några sov utanför Globen. Vi klämdes ihop mot kravallstaketen och skrek så lungorna vände sig ut och in när strålkastarna tändes. Eller redan när sound-checket drog igång. Vi kunde varje ord och danssteg. Vi var tillsammans. Vi delade något vuxenvärlden inte förstod. Vi hade ett eget språk. Flydde tråkiga läxor, komplex och töntiga eller taskiga killar i skolan. Efteråt tog jag och bästisen tåget till Göteborg för att göra om det. Vi fick skjuts i lastbilen hem till Stockholm av morbror Pippi efteråt. Ett lyckorus och ett pipande i öronen som varade i evigheter efteråt. Någon dag senare recenserade Expressens Mats Olsson konserten. Det var en nedskrivning utan dess like. Framförallt hånades vi fans för vårt skrikande och dyrkande och bandet för att inte skriva sina egna låtar och igen – vi för den dåliga smaken att gilla det ändå. Uppbragd skrev jag ett argt brev till Mats Olsson som aldrig svarade. Hur kunde man låta en sådan gubbe recensera något han uppenbarligen inte förstod någonting av?

Häromdagen läste jag så Hanna Fahls artikel i DN. Den handlade om Justin Bieberfans som hånas på olika håll. Bland annat genom ett smaklöst skämt i radio där man förväntas skratta åt en stackars lurad ung och förälskad flicka. Hanna skriver om hur det alltid är de unga flickorna som inte kan försvara sig. Om medias von Oben-perspektiv mot tonårstjejer. Inte hånas väl Bajen-supportrar med samma passion – för något i detta fall idrottsmässigt lika kasst som pojkbanden kanske var musikaliskt – det är ju inget som går att objektivt avgöra. Det handlar om åsikter och uppfattningar. Även fast fotbollssupportrarna skriker precis lika mycket. Hänger efter spelarna på träningar. Får tag på deras mobilnummer och sms:ar. Sniffar på gamla svettiga tröjor och skor de fångat.

Hanna: Såhär 25 år senare gav din artikel mig äntligen upprättelse. Tack. Din text innehöll allt det mitt unga tonårs-jag försökte säga till Mats Olsson men med en vuxens analytiska förmåga och skärpa. Jag blev helt upprymd och varm i magen. <3 Hanna <3 Från hela mitt bultande prepubertala hjärta till mitt oroade modershjärta idag.

Nu när jag snart inte kan skydda dig från världens ondska min älskade Snorpa, nu när jag snart bara kan se ner på eländet från ett moln därovan, då ger det mig ett sådant oändligt hopp om framtiden att sådana som Hanna Fahl finns. Som ser. Som säger. Som pekar.

Här kan man läsa artikeln:

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/hanna-fahl-det-ar-inget-skamt–vi-forvantas-bara-garva-at-att-de-unga-tjejerna-s

 

16 reaktion på “Hanna Fahl <3

  1. Att håna unga tjejer som har sin idol är urbota dumt. Tänkte denna tanke när jag tittade på Nyhetsmorgon imorse. Varför är det annorlunda att gilla en bra sångare som desutom är snygg än att heja fram ett lag, i fotboll eller hockey…

  2. Vilket vackert och klokt inlägg du har gjort! Jag blev själv väldigt glad över just den artikeln då vår dotter är en av de som i tre dagar levde i Bieberruset. Jag tyckte det var underbart att hon kan hänge sig så.

    Stor kram till dig

    L

  3. Ja! Så rätt! Även jag står på de skrikande tonårstjejernas sida. De har kul, de har fjärilar i magen, är inte det vad livet går ut på?

  4. Håller med! Det strukturella kvinnohatet visar sig även i synen på små flickor. Tom FB kompisar har uttalat sig så illa om dessa flickor att jag varit tvungen att säga ifrån. De gjorde ungefär samma saker själva när de var barn. Bort med föraktet! Kram till er<3<3<3

  5. Tack både Snorpans mamma och Hanna Fahl, jag hatar den här nedlåtande attityden som finns mot det som är viktigt i små och stora flickor liv.

  6. Tack för ett jättebra inlägg. Som mor till två döttrar upplever jag mycket som är fel i världen. Detta att på olika sätt håna unga flickor är något som får mig att vilja kräkas. Varför ska flickor förlöjligas för att de har en idol? Varför förlöjligas inte unga pojkar på motsvarande sätt? Är de mer värda eller? Samma sak inträffar när det gäller böcker och filmer. Är huvudpersonen en ung flicka så blir det en tjejfilm men om huvudpersonen är en ung pojke så kan alla se filmen eller läsa boken. Så trist och tröttsamt att det är så.

  7. Precis så är det! Jag läste också den artikeln och tyckte den var så bra!
    Det är mycket som behöver förändras här i världen. Tyvärr lär det ta lång tid eller aldrig hända!!
    Kram

  8. Bra skrivet! Såg tonårstjejer på stan med Biebers namn på skrivet stort på benen och drömde mig tillbaka till min egen Take That-period med en härlig känsla i kroppen!

    Hur mår Snorpans mamma? Fått ngt besked om behandlingens effekter?

    Kram

  9. Hej Snorpans mamma och Snorpan!
    Undrar bara hur du mår och hoppas att allt är så ok som det kan vara! Och att du och Snorpan kan få njuta lite utav den fina våren som kommit! Håller som alltid tummen! Kram Ulrika

  10. Hur mår Snorpans fina mamma? Tänker så ofta på er, hoppas hoppas hoppas att behandlingen har effekt och ger mer tid. Kramar till er båda!

  11. Det här är väl ingen nyhet heller? På min tid var det Gyllene Tider eller Noice som striden stod om och på 90- talet var det väl New Kids On The Block som alla killar och tjejer skrek efter? För att inte tala om Elvis, Beatles, Rolling Stones m. m.

  12. Vill idag bara säga att jag är så tacksam att jag får läsa din otroliga blogg. Att jag får följa med på din resa där du delar med dig av de klokaste slutsatser från ditt livs iakttagande. Jo så vill jag säga att jag tycker om dig. Väldigt, väldigt mycket!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>