Välkommen hem

Hemma. Röntgen på Radiumhemmet. Fastande. Injektion med radioaktivt ämne kl 9.00. Det gör ont att ligga på rygg. Jag gråter mig igenom de 25 minuterna skramlande röntgenmaskin. Efteråt säger sköterskan att hon ser att jag ju ska tillbaka i eftermiddag vid 15.00 så hon ska höra efter hur de ska göra med nålen i min arm. Jag ser frågande ut. I eftermiddag? Ska jag tillbaka hit? Det har ingen sagt? Nej, säger hon, vi visste inte det heller vi såg det nu. På morgonen har jag lämnat dig på förskolan. Kvällen innan har du försäkrat dig tio gånger om att det är jag som lämnar. Och att det är jag som hämtar. Igen. Som vanligt. Ingen annan. Inga snälla vänner, morfädrar, farföräldrar eller grannar. Mamma. Du ser misstroget mot mig när jag går. DU kommer och hämtar mig?!

Jag säger att jag inte vet om jag kan komma tillbaka i eftermiddag. Jag har barn på förskolan. Men när stänger den? Frågar dom. Inte vet jag säger jag men vi ska hämta klockan tre. Och för mig tar det 1.5 timme tur och retur till sjukhuset. Och i dagsläget behöver jag skjuts för jag kan varken gå eller stå utan svåra smärtor. Varför har ingen sagt att jag ska hit två gånger? Det är ändå månader sedan man bokade in röntgen? På min kallelse stod det att besöket förväntades ta cirka 1.5-2 timmar och starta 9.00. Dom säger att läkaren han har begärt en extra röntgen för en mer precis diagnos. Man säger att jag kan ta tio minuter på mig för att försöka rodda förskolehämtning och annat. Jag går ut. Sätter mig i väntrummet. Sjunker ihop. Ont i hela kroppen. Överkörd. Jag gråter. En sjuksköterska kommer och frågar vad som händer. Jag säger att jag tycker att det är respektlöst. Bara för att jag ska dö betyder det inte att jag inte har saker att göra. Hon håller med och säger att hon ska gå och höra varför jag ska göra en röntgen till. Jag säger att min läkare är en hon så det är inte han som begärt den om jag förstått rätt. Hon återkommer. Nej, det är vår röntgenläkare som begärt den, säger hon. Varför det? Säger jag. Hon säger att hon tror han har ett forskningsprojekt om utvärdering av vissa behandlingsmetoder där man testar olika röntgenmetoder men hon ska gå och höra efter.

Hon kommer tillbaka med läkaren. Det är en översittare av värsta sorten. Säger snorkigt: jaha vaddå är det nåt problem här. Jag gråter. Säger igen att jag tycker det är respektlöst att inte meddela läkarbesök/undersökningar till patienten i förväg. Och varför ska man göra två röntgen plötsligt? Han säger spydigt att han minsann trodde att man avsatte en dag för en undersökning så han ser inte problemet. Jag säger igen att eftersom han sett min journal borde han sett att jag har 1. ett litet barn. 2, inte långt kvar att leva, 3, bor på andra sidan stan. Kanske är det ett problem att man inte förvarnar? Jag har gjort denna röntgen 10 gånger nu och det har aldrig tagit mer än 2 timmar. Varför ska jag tro att jag ska vara klar till halv fyra när kallelsen säger max 2 timmar f om kl 9? Skjuksköterskan bryter in och säger att hon ska se till att dom ser över rutinerna i kallelserna i de fall de vill att patienter ska komma två gånger på en dag för detta är uppenbarligen ett problem som kanske inte bara gäller mig. Jag nickar tacksamt. Läkaren ser fortfarande problemet som mitt. Ingen ursäkt.

Jag ställer min andra fråga om varför jag ska göra en röntgen till? Svaret får det att vända sig i magen på mig. Han spärrar upp ögonen vitt och brett. En bättre diagnostik, det är ju målet med all vård i Sverige, vet jag inte det? Jomentjena. Det var inte det jag frågade. Tror han att jag är helt korkad? Jag gråter men klämmer fram ett hånleende till svar. Det var inte det jag frågade säger jag. Jag insisterar. Finns det något skäl för MIG att göra denna? Ja, men då kan man ställa en bättre diagnos och ge en mer sofistikerad behandling förstås. Med tonfallet att jag är en idiot. Jag upprepar: du har ju läst min journal när du bestämde att jag skulle ha en röntgen. Jag är döende. Det enda behandlingsalternativ man givit mig är cellgiften taxol tills jag dör. Det finns inget annat. Oavsett vad denna röntgen visar finns inga andra alternativ att erbjuda mig enligt min onkologs utlåtande. Så, jag frågar igen, är det någon mening för mig att göra denna röntgen – kan den påverka vilken behandling jag får? Nej men du behöver inte göra den! Jag går hem. Sjuksköterskan konstaterar att det inte blev så bra. Jag säger att jag förstår att det inte var deras fel.

Du läkarmiffot! Jag hade så gärna ställt upp och upplåtit min kropp för forskningens skull och ägnat ytterligare 6 timmar åt dig och ditt projekt. OM du hade meddelat i förväg att du bokat in en ny tid åt mig. OM du hade beskrivit vad ditt projekt handlat om och vilken betydelse det hade för framtiden. Men jag är INTE en tillgänglig resurs för Radiumhemmets personal när och hur det passar er och utan information om varför. Efter någon månad i utländsk patientcentrerad vård med ett bemötande som får en att känna sig omhändertagen, omtyckt och prioriterad ser jag tydligt när någon går över gränsen för min integritet och vågar stå på mig. För jag vet att det kan vara annorlunda. Utan att kosta en krona mer. Jag hoppas läkemedelsbolaget som finansierar din forskning drar in dina medel med anledning av bristande etiskt förfarande.

52 reaktion på “Välkommen hem

  1. Ja, vad f-n ska man göra åt de där dryga typerna?
    I normala fall brukar jag inte ta till dessa tongångar, men nu känner jag ilska.
    Jag har fungerat som stödperson inom cancervården i många år och jag vet att det finns snorkar, några få, typ den du just nu har beskrivit.
    Lusten att skaka om blir stark.
    Jag önskar att jag hade kunnat vara dig till hjälp på ett mera handgripligt sätt än bara det här.
    Vet inte ens om det är någon hjälp, men jag förstår dig så väl, så väl.

    Önskar dig all styrka, tillit och förtröstan i den verklighet du befinner dig i.

  2. FAN! Det är för jävligt! BRA att du gick hem och hämtade Snorpan istället. VARFÖR kan läkare så ofta vara snorkiga och dryga?? Orkar man – som du – stå emot så kanske det kan bli en ändring och jag ställer mitt hopp till yngre läkare (men detta var kanske en yngre??)

    Hoppas ni får njuta av solen och våren nu du och Snorpan!

  3. Åååh, jag blir så ledsen, jag blir så arg.
    Jag känner igen det du beskriver, även om jag bara stod bredvid…
    Finns inga ord, vill bara skicka en jättekram. Jag följer dig och du berör som få. Tråkigt att du ska behöva stöta på ett rötägg till läkare i din situation.

    Kram & styrka

  4. Vad starkt av dig att stå på dig och orka framföra din åsikt till läkaren!

    *styrkekramar* till dig och hoppas du får en bra helg!

    /Maria, anhörig till cancersjuk

  5. Åh vad bra du är som stod på dig! Jag är en av dem som tycker det är oerhört läskigt att ifrågasätta i sådana situationer och du ger mig mod att också stå upp för mig själv. Det är så viktigt. Dels för en själv, men också för att mottagaren, i detta fall läkarmiffot, ska få lära sig att de inte kan göra som de vill utan konsekvenser. Vet du, jag tror att han nog lärde sig något på detta.

    Gud vad jag hejjar på dig.

  6. Känner bara så förfärligt!! Så vedervärdigt beteende !!
    Tyvärr är inte alla läkare lämpade att ha patientkontakt överhuvudtaget-än mindre med någon som är mycket sjuk! Skönt att du kom hem till din lilla tjej i den tid ni bestämt! Allt styrka till dig och din familj! Kram Mariab

  7. Modiga människa! Vidarebefordra genast senare delen av ditt inlägg till sjukhuset!! Att det ens finns på kartan att bära sig åt så… tänk om det gjorts en dokumentärfilm om dej och din styrka och envishet. Jag önskar verkligen att du får finnas till länge än! Kram…

  8. Sååå bra att du stod på dig! Det är inte tillåtet att inkludera någon i ett forskningsprojekt utan att vederbörande först fått både muntlig och skriftlig information om projektet. Man ska sedan få tillräcklig tid att ställa frågor och fundera innan man beslutar sig. Sedan ska man signera ett samtyckesformulär. Om det var ett forskningsprojekt han ville inkludera dig i så bryter han faktiskt mot lagen om han skulle göra det utan ditt medgivande och utan att informera!! Jag blir så fruktansvärt upprörd och ledsen när jag läser detta. Fantastisk att höra att du orkade stå på dig och säga nej!
    Kram!!!

  9. Fan! Vad förbannad jag blir. Så fruktansvärt. Jag önskar att sjukhusledningen fick veta detta, men förstår om du inte orkar ta det vidare. Skitläkare! Är detta Sverige? 2013?

  10. Känner verkligen med dig för jag vet precis hur det känns… Fick liknande arroganta kommentarer när jag hade min ”lilla släng” av cancer. Det gör fortvarande ont när jag tänker på det. Många kramar!

  11. Så bra gjort av dig, Snorpans mamma, att du satte ner foten. Det var modigt & ärligt. Jag förstår att du är rädd om din tid……Okänsliga läkare som inte passar till läkare, oförmögna att sätta sig in i en annan människas situation, sådana finns det också, tyvärr. Men du gjorde det så bra / Kram Maggan

  12. Kära, fina! Åh, vad bra att du gick och hoppas att du och snorpan fick en fin eftermiddag. Vilken riktig jävla skitstövel-doktor! Grr.
    Massa kram till er.

  13. Hej Snorpans mamma!!!
    Läser ofta vad du skriver, men har inte kommenterat tidigare……..
    Vad bra att du stod på dig och ifrågasatte, blir så ledsen när jag hör om dåligt bemötande i vården. Du ska veta att sköterskorna med stor sannolikhet höll med dig och diskuterade det som hände med varandra. Jag arbetar som sjuksköterska på en akutmottagning och även hos oss har vi problem med framförallt läkare som ger ett snorkigt och överlägset intryck hos patienterna. Det är vi sjuksköterskor som får in efteråt och försöka ursäkta läkaren, men du ska veta att vi skäms många gånger å deras vägnar. Finns även annan personal som nye passar för det yrke de har valt likväl som det finns underbar personal som brinner för sitt jobb.
    Bra att du stod på dig.
    Stor kram…..

  14. Bra att du orkade säga ifrån, men för jäkligt att du ska behöva lägga din energi på något sådant. Hoppas att du kan släppa tankarna på idioten till okänslig läkare nu när du skrivit av dig. Du gjorde helt rätt och han är inte värd en sekund mer av din tid.

    Vänligen,
    Malin

  15. Fastän man kan känna sig så liten på sjukhus, var du så himla stark! Bravo, säger jag! :-) Tycker inte heller att han skall beställa något extra i röntgenväg, som inte är för ditt bästa. Gäller det forskning skall du ju få ALL information i förväg. Herregud vilket miffo.
    Kram!

  16. Kan bara hålla med alla – mycket starkt av dig, du gjorde allt rätt! Hoppas att du kunde glömma vad som hänt när du såg glittret av glädje i Snorpans ögon när det var du som hämtade henne!

  17. Blir så fruktansvärt ledsen över att läsa hur man behandlar dig (och andra) inom vården. Arbetar som distriktssköterska och jag har alltid älskat mitt arbete men sedan en tid tillbaka känns det som all etik och omsorg om våra patienter har försvunnit. Det enda som gäller är pengar.

    Jag önskar jag kunde hjälpa dig på nåt sätt. tänker ofta på Dig och din familj. Många varma kramar

  18. Jag tycker du ska anmäla denna Läkare så får man inte uppföra sig mot en patient,som är så sjuk som du är.Det var bra att du sa ifrån.Han passsar inte som Läkare.Fy sjutton .Kramar

  19. Men far åt fanders läkarpucko! Jag blir så arg att jag skakar! Din tid är så värdefull, fan ta honom som vill slösa den för sin egen vinnings skull, utan att ens fråga dig!

    Heja dig som sa ifrån! Måtte han trampa i hundbajs varenda dag i resten av sitt liv!

    Och förlåt för alla svordomar!

  20. Mooooooooooooooooaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!
    Vansinne!!!!! Ursinnet kokar i mig och jag har redan så mycket ilska i mig just nu!!!!!!!!
    Så förbaskat starkt av dig, men du har alltid haft huvudet på skaft, att svara/fråga emot trots att du var ledsen och uppgiven. Jag är stolt över dig, min fina kusin, stolt så jag spricker, över diin styrka i en sådan utsatt situation.
    Kräkläkare!!! Önskar att han går igenom en coloskopi och gastroskopi samtidigt utan vare sig lugnande eller smärtstillande medel!!! Hatar, ja jag verkligen hatar, människor som sätter sig över andra människor!!
    All kärlek till dig fina kusin, all kärlek och cred till dig <3
    kramenom

  21. F-n så arrogant läkare! Lärde han sig ingenting under sin utbildning om hur man möter människor?

    Blir så ledsen att du måste slösa tid och energi på såna där som han. Du har viktigare saker att göra – hämta världens bästa Snorpa på dagis och vara med henne!

    Hoppas på en varm och solig helg för dig och din familj!

    KRAM!

  22. Jag blir så jävla upprörd!!!

    Detta förbannade översitteri gör mig vansinnig, åh vad jag önskar att jag kunde göra något för dig underbara du!

  23. aaaaah, blir så vansinnigt förbannad å dina vägnar!!! jag blir tokig när jag läser detta!!! dessa TYPER, och det är så TYPISKT svenskt!!! Man ska vara så jäkla tacksam jämt, och aldrig att nån kan ge en jäkla SERVICE. I Sverige vet alla bäst och gud förbjude att patienten, eller en anhörig hemska tanke, ska ha mage att ta sig i ton. Man ska bara tacka och ta emot, aldrig ställa frågor, le snällt och gå sin väg när allt är klart. Det är för jäkla sorgligt, och åååååh vad jag önskar att jag kunde ge den där läkaren en himla smäll!!! grrrrrrrrr!!!!

  24. Jag hoppas att du kunde fokusera på din eftermiddag med Snorpan sen när du kom hem. Det är inte värt att lägga psykisk energi på uppblåsta typer med total brist på empati. Extra tråkigt när de finns i maktpositioner också :/

    Du är en stark och vacker själ! Tänker på dig och din kamp ofta.
    Massor av kärlek och goda vibbar från mig <3
    /Linda P

  25. Jag följer din blogg för att du skriver så vackert till din dotter om livet och vad som är viktigt i det. När jag läser det här ditt allra senaste inlägg kokar jag inombords å dina vägnar. Vilket fruktansvärt övertramp av denne läkare gentemot dig. Fruktansvärt respektlöst bemötande. En stor eloge till dig som stod på dig och kunde ge svar på tal. Man ska inte behöva utstå sådan behandling som patient. Det var verkligen fult av honom att bete sig så illa mot dig. Jag hoppas att nu har riktigt dåligt samvete och tar sig en rejäl funderare över varför han valde att bli läkare. En varm kram till dig.

  26. Hej snorpan i framtiden, och hej snorpans mamma idag!

    Först, snorpan: din mamma är unik. Hon är en sådan människa som alla andra borde vara. Stark, osjälvisk och modig. Även om hon inte är kvar när du läser det här, så är du nog väldigt stolt över henne. Du är nog väldigt glad att du fick just henne, även om hon inte fick stanna. Du ska veta snorpan, att din mamma gjort mig till en bättre mor. Och säkert många andra också.
    Kram till er

  27. Vad ledsen jag blir över att Du blir så arrogant behandlad i vården. Och över att Du har så ont. Kramar!

  28. Ibland går man hem och tänker att det här borde jag sagt och gjort men du lyckades ställa läkaren till svars och vettiga svar hade han tydligen inte. En forskare utan etik är bara en halv forskare. Sluta han håna tvingas han ifrågasätta sitt beteende. Det kanske han vågar tillbaka till sitt rum, när igen ser. Hoppas. Han kanske skulle behöva åka på studiebesök, till det andra landet. Du är en forskare med etik och du ser till att det smittar. Det smittar. Tur att du har en liten Snorpan som tar så oändligt mycket plats. Läkarmiffot får nöja sig med en trång och mörk vrå där han får skämmas. Buuuh!

  29. Men det var det värsta! Vad är det med dessa svenska läkare som inte kan vara sympatiska! Hur ser vårde ut i Sverige egentligen? Blir så fruktansvärt förbannad när jag läser det här!

    Blir också så otroligt IMPONERAD av att du orkar stå på dig så bra. Jag har precis som du varit utomlands för behandling, i Tyskland. Det var så skönt att få känna sig respekterad och lyssnad på. Bemött med vänlighet och värme.

    Läkaren borde anmälas!

    Kram
    L

  30. Så dumt att det inte finns ord för läkarens beteende…
    Och såå stort och bra av dig att orka och våga stå på dig mot det…
    StyrkeKramar i massor till dig…

  31. Det första man undrar är om läkarna inte kommunicerar överhuvud taget med varandra?? På samma arbetsplats? Rondar de inte? Ska man behöva uppfinna hjulet varenda djävla gång man uppsöker vården?? Blir så ledsen över hur du blir bemött. Hur ska man orka möta dessa arslen i vården när man som mest är sårbar och beroende av att folk är normalt hyggliga? Vilka tror de att dem är egentligen? Kram till er och styrka att behöva utstå onödig energidränage på grund av fucking läkarmiffo!

  32. GAHHH! Så BRA att du stod på dig!!!
    Läkaren borde skickas till bortre Mongoliet eller nåt sånt….
    Men precis som ngn här ovan skrev: de får def. inte ha forskning el.dyl utan din tillåtelse o papper ska skrivas på osv…… inga problem med att detta är tjänstefel! Så tryck till om du orkar! Hoppas att du fick lite kvalitets tid med Snorpan i stället. Det är ju 1000 ggr bättre än besserwisser till läkare!

  33. Starka och svaga du – fan så skulle inte du behöva ha det. Vår toprankade vård suger fett i rsepekt och bemötande alltför ofta. Du sa ifrån och jag kan bara gratulera och salutera för att du vågade, att du orkade. Tveklöst gick du som vinnare ur striden och jag vet att du lärde ut något om livet till någon som uppenbarligen behövde det.

    Många varma tankar till dig, modiga, vackra kvinna. Önskar dig bara det allra bästa nu /Magdalena

  34. Så otroligt respektlöst av läkaren, och så oerhört starkt av dig att förklara dina känslor och tankar för läkaren och även för oss som läser din blogg.
    Varma tankar och kramar från Öland

  35. Jag blir så stolt över dig då du sätter ner foten. Många läkare förstår inte att dom har med en ny generation patienter numera som inte säger ja och amen.

  36. Jag förundras över din styrka och klokskap i varje inlägg, så även i detta. Bedrövligt att du skall behöva ägna energi till att bemöta människor i vården som tappat kontakten med medmänsklighet, förståelse och respekt för andra. Ditt avslutnade stycke är underbart formulerat! Fortsätt prioritera din tid och ditt liv. Jag tar återigen med mig dina reflektioner såväl i jobbet som i vardagen. Du förändrar med dina ord!

  37. Tänk att man ska behöva orka stå på sej när man är i din situation. Det är det här med tiden… Vår tid som hela sjuksystemet borde ta sej en titt på… Det finns ingen respekt och precis som du säger, hade dom upplyst, eller varför kunde dom inte gjort båda undersökningarna med mindre mellanrum när du nu ändå var där. Nä, för dom respekterar inte din tid. Det är för jävligt rent ut sagt. jag förstår att du grår

  38. Det är för jävligt!
    Varför kan inte sjukvården respektera att patienters tid är minst lika viktig. Jag tycker det är synd och skam att du ska behöva strida för rätten till d i n tid när du har så ont som du har. Och att dom inte ens kan sänka ribban och bli medmänniskor när du gråter. För jävligt helt enkelt.
    Jag är glad att du orkar stå på dej, men vet också att det kostar på. Man blir ju en jävligt obekväm patient. Det gillar dom inte. Helt fantastiskt att man ska behöva lägga energi på att tjafsa med läkare och sjukhuspersonal när den energin borde gå åt till att försöka klara sej genom dagen. Jag hade en episod i början av min behandling då jag höll på att få blodförgiftning och dö, fast ingen hittade felet och jag hade ont som fan så fick jag ingen hjälp. Jag var bara jobbig och det var ingen som orkade att ringa läkaren för han låg och sov… då jag i mitten av all smärta, med morfin som ej tog bort min smärta hade så ont att jag bara grät fick ställa dom frågan om han inte hade lön som alla andra och var här för att jobba eller sova… ? Man kan ju undra. Finns dom till för oss eller är det tvärtom?

  39. Pingback: SJUKVÅRDEN-OCH RÖTÄGGEN : Vimmelmamman

  40. Verkligen bra att du stod på dig. Jag jobbar inom vården men just nu är jag sjukskriven. Jag brukar mötas med samma nedlåtande ton ibland. Dom pratar med mig precis som jag är ett barn som inte förstår någonting. Jag brukar aldrig tala om vad jag jobbar som. Men när dom sätter sig på mig så brukar jag svara du jag är faktiskt sjuksköterska. Jag har läkar och sjukhusskräck när det gäller mig personligen. Jag fick ligga på sjukhus länge länge när jag var liten. Det var på den tiden mamma och pappa inte fick vara med utan bara fick komma på besökstiden. Jag kommer fortfarande ihåg grindarna på sängen som dom drog upp så jag inte kom ut och fick kissa på mig. Jag som var torr då. Jag kommer fortfarande ihåg hur dom molhöll mig för att kunna ta blodprover. Rys. Varje gång jag ska till läkaren så trillar tårarna så jag kan verkligen förstå din frustration. Vissa människor passar helt enkelt inte att jobba med människor utan ska hålla sig till annat. Din röntgenläkare är ett sånt exempel. Du borde anmäla honom.

  41. Fan vad vidrigt att behöva vara med om detta – också! Men snacka om integritet att inte bara acceptera ”skiten” och låta sig förminskas. Du är helt fantastisk! Du inspirerar verkligen – på många plan. Styrkekramar till dig och din familj. // Jessica

  42. Jag hittade just din blogg och detta inlägget och känner mig helt knäckt
    För fan! Vad är det för fullständigt socialt inkompetenta människor som jobbar på Rhemmet??
    Förstår o förstår så väl din känsla
    Jäkla idioter. Önskar jag varit med dig där och då
    Kram Kat

  43. Så förfärligt dåligt bemötande……Framförhållning och respekt för individen borde vara en självklarhet! Men inser också att man som sjuk är i ett sårbart läge, man behöver den bästa vård man kan få både fysiskt och psykiskt.Hoppas solen lyser på er idag-det är ni värda!

  44. Ibland undrar jag om en del läkare blir just läkare p.g.a bristande social kompetens. Har precis vårdat en kvinna som mist sitt barn i magen. Under hennes 5 dagar långa vårdtid fick hon träffa 4 olika läkare. När hon sedan skulle bli utskriven skulle hon få träffa ytterligare en läkare men då ställde jag mig på tvären å sa att nu får det vara nog… Svaret jag fick från läkaren var; det spelar väl ingen roll vilken läkare som skriver ut henne. Snacka om brist på empati!

  45. Hej! Har följt din ”resa” senaste tiden. Har inte hunnit läsa allt från början. Men det ska jag. Du skriver så fantastiskt bra. Vilken lycka för Skorpan att få ha dej som mamma och vilken skatt för din dotter att ha kvar sen…….! Att få läsa allt detta. Både ont och gott. Alla kloka ord, alla vackra platser och tankar du beskriver.
    Blir alldeles matt när jag läser hur respeklöst du bemöttes på Radiumhemmet nu sist. (LÄKAREN i första hand). Borde anmälas för övrigt. Att du prioriterar Skorpan först som sist är väl solklart. Som sjukvårdspersonal vill man bara gråta när man hör sådant här. ALLA har rätt till sin egen tid, allrahelst du, i din situation. Eftersom du varit där så många gånger tidigare borde man väl ändå tycka att någon personal ”på golvet ” kunnat ha tänkt till. Stå på dej / kram <3

  46. Åh fy så onödigt och osmidigt av sjukvården (läkaren)! Jag får ont i magen av att läsa hur du blir behandlad. Och trots att du visar att du är ledsen så kan läkaren inte få fram någon empati! Jag hoppas att du skickar ditt inlägg, ja helst länken till din blogg, till honom så att han får sig en tankeställare och inte gör om det.

  47. Hittar din blogg av en tillfällighet, fin och sorglig. Vad jag undrar var om den avdelning där du behandlades illa möjligen var Nuklearmedicin vid Karolinska Solna, där man gör PET/CT-undersökningar. Under min egen snart tvååriga tid som cancerpatient är det den enda avdelning där jag blivit respektlöst och ibland direkt illa behandlad. Dock inte av någon läkare (träffade ingen) utan av annan personal. Men om det är den läkare du beskrilver som är chef smittar inställningen naturligtvis av sig på andra.

  48. Jag misstänkte det. Själv har jag gjort tre PET/CT-undersökningar där. Första gången tyckte jag bara att det var påvert och otrivsamt, andra gången blev jag direkt illa behandlad och skrev så fort jag kom hem ett brev till avdelningen där jag klagade på behandlingen (fick inget svar), och tredje gången var det mest en vag otrivsamhet och inga försök att göra en svår situation lite lättare. Bara en tunn bomullsfilt trots att det var jättekallt (resultatet kan faktiskt bli fel om patienten fryser) och oengagerad snudd på ovänlig personal. – Under min sjukdomstid har jag märkt att det är en enorm skillnad på hur man blir mottagen och behandlad på olika avdelningar. Det handlar absolut inte om pengar utan om omtanke eller likgiltighet. Och när man är så skör som åtminstone jag varit under sjukdomstiden kan även små detaljer vara viktiga. – För länge sen, när jag var aktiv i sjuttiotalets kvinnorörelse, fanns det en lista över gynekologer där man kunde ge dem stjärnor eller dödskallar – kanske dags att göra en sådan lista även för sjukvårdsavdelningar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>