Film

Taxi mot sjukhuset. Fredagkväll men allt är i svartvitt. Den somaliska taxichauffören lyder radiopratarens uppmaning att höja volymen på nästa låt. Det är Frans med Zlatanlåten. Radiomannen hoppas att det hjälper i matchen mot Portugal. Som en film av Roy Andersson där rullstolen skramlar i taxin. Ögonblicksbilder. I min väska har jag din docka som du tyckte jag skulle ta med mig. Bebisen heter den. Innan jag åker vill du ge mig en present fastän taxin väntar och de vuxna trampar. Det blir en cirkel ritad på en rosa post it lapp som jag ömt lägger i fickan. Morfars svala händer runt mina. Jag säger att dom måste vara starka. Att jag inte tror att jag dör nu. Av den här infektionen. Men i alla fall.