Stor större bäst?

Vi besöker nöjesparken. Det är hett fastän det är kväll. Jag har förklarat att du ska få gå till en leksaksaffär. En jättestor. Och du kan få välja en present där. Disnelyands affär är överfull. Av allt. Larm. Musik. Skrattande och gråtande barn. Leksaker, mjukdjur, glittriga kläder och svärd. Det luktar popcorn och spunnet socker och luften är fuktig och klibbar av godis. Jag sätter mig på huk vid dig. Säger att Farmor vill ge dig en present. Men att affären är enormt stor. Vi kan gå runt och titta lite först. Sedan välja. Du springer runt en stund. Kramar om en Nalle Puh. Pussar en Kosmoskatt. Provar Mimmis öron. Sedan ser du ballongerna. Heliumballonger som Musse eller Mimmis huvud. Jag vill ha den! Bara en ballong säger farmor besviken och försöker med en Tingeling som flyger och snurrar. Jag testar ett glas med snirkligt sugrör. Du leker med Mr Potato Head. Vill du ha den? Nej! Jag vill ha ballongen.

Idén om att låta barnet välja vad det vill i jordens största leksaksbutik. Lyckan när hon hittat det hon helst vill ha. Men varför varför vill vi vuxna att det ska vara något annat? Något större och dyrare. Men inte bättre. För ballongen är ju bäst det vet du ju. Och att få välja själv. Vi kan gå till en annan affär sedan och se om du vill ha en riktig present säger farmor. Ok, tänker jag medan vi betalar Mimmis huvud. Du får något panikartat i blicken. Rösten pipig och hög. Men men mmm me me men jag vill ha en ballong!! Ja det är klart du får din ballong. Och vi ska sluta diskvalificera dina val. Vi springer ut ur affären. Hoppar och sjunger. Jag bär dig på ryggen till parkeringen. Minns saker. När jag dragit ut tänder hos tandläkaren som liten. Då fick jag också välja i leksaksaffären. Det brukade bli en luktpenna. Jag tror dom kostade elva kronor. För det var det jag ville ha.

Värde mäts inte alltid i pengar eller storlek. Visserligen alltid i relation till något annat. Men inte alltid i relation till andra eller till någon för omvärlden synlig eller begriplig måttstock. Vi vuxna är dåliga på att höra denna inre röst och vilja. Allt i omvärlden säger åt oss att jämföra oss med varandra. Med andra. Sveriges bästa kommun. Dina rikaste grannar. De bäst förskolorna i din stad. Stockholm – Europas miljöhuvudstad. Mest lästa deckaren. De bästa rosévinerna till sommaren. Årets kräfttest. Som om vi alla ville samma sak. Som om alla skulle ge lika många plus och getingar och poäng om vi provade själva. Som om alla tyckte att de bästa restaurangerna var dem med flest stjärnor i Michelinguiden. När vissa faktiskt hellre skulle äta på Pizza hut. Som om alla ville bo i Stockholms innerstad och bara köper sig en bostad någon annanstans för att dom inte har råd. Som om den som inte gillar Amaroneviner bara inte lärt sig gilla det eller inte begriper bättre. Stå på dig Snorpan. Lita inte på andras värderingar och tro inte att det du gör och gillar behöver kunna mätas på något sätt som alla andra förstår. Prova själv. Flipp eller flopp? Kanske blir Brott och straff den bästa bok du läst. Kanske blir det Camilla Läckberg som regerar. Eller kanske en konstig bok som knappt någon hört talas om. Som inte går att jämföra med något annat. Vilken befrielse!