Spring för mig

Jag ger mig ut för att springa en bit. Det är första gången på flera veckor efter operation, cellgifter, feber och hosta. Men det är inte det som är hindret. Det är benet som domnar bort. Jag springer nästan tre minuter innan det tar emot så mycket att det går snabbare att gå. En svag uppförsbacke som jag inte ens märkt förut. Jag stannar. Håller i låret som värker och gör motstånd. Det är dimmigt över bergen omkring. Lerigt och fullt av hästlort på vägen. Jag tar en bild av mig själv. Men jag ser för trött och besviken ut. Tar en ny över landskapet. Lyckas sedan springa hela vägen tillbaka till huset. Vid stentrappan måste jag böja mig dubbel. Lyfta benet med armarna för att få det uppför. Jag knackar på och du öppnar. Gick det bra? Har mamma sprungit fort? Vill du ha vatten? Jag har varit ute i sju minuter.

På kvällen tittar pappa och jag på en film vi hittat i ett skåp. Jag skrattar högt så jag får hålla mig för magen. Så plingar det till och jag får ett meddelande. Det är Francoise. En vän jag egentligen inte känt så länge eller så mycket. Men som nu säger de klokaste sakerna. Som nu bär mig den extra biten när allt är svart. Som har så bra hand om orden. Hon berättar om sin dag. Orden blänker av blått och silver och klingar av franska melodier. Jag kan inte göra dom rättvisa alls. Men hon skriver att hon promenerat och sedan sprungit lite för mig. Att hon föreställt sig att hon springer lite för mig de dagar när jag inte orkar. Hon vet inte att jag försökt men inte orkat idag. Men hon har gjort precis det jag behövde. Hela min kropp jublar. Som om jag hade tagit alla de där snabba stegen i alla fall. Men med någon annans ben i rörelse. Hon säger att hon tittat ut en skattjaktsväg i skogen för dig och mig Snorpan. Man kan gömma kartor och komma fram till ett ihåligt träd. Mitt träd säger hon att det är. Mitt i den roliga filmer forsar varma tårar ur mig. Av glädje och tacksamhet. Av hopp. Att någon annan kommer att göra precis dom knasiga saker jag skulle gjort med dig om jag fått leva. Att människor kan förstå varandra.

På nyheterna spränger man bomber, laddar kärnvapen och siktar, luras och bedrar. Men människor kan andra saker också.