Sol sol sol

Vi badar på stranden idag. Det är varmt och jag känner mig som alla andra. Vi hoppar upp och ned i vattnet med din bästis och hennes mamma som vilka andra som helst. På vägen hem vill jag hålla i allt vi åker förbi. Husen, gräset, tennisbanorna och sjön. Jag vill stanna här. Jag vill vara kvar.

Din pappa frågar om jag vill ha en månads prenumeration på DN och jag svarar att jag inte vill höra talas om vad som händer i världen mer. Jag bryr mig inte om Syrien eller Kina. Jag har redan besökt alla platser jag ska besöka. Mitt liv är klart. Alldeles för tidigt. Men det är så det är. Ni är min värld nu den tid som är kvar.